Pfas – svårnedbrytbara kemikalier

Per- och polyfluorerade alkylsubstanser, Pfas, är ett aktuellt ämne som rör både hälsa och miljö. I takt med att medvetenheten ökar om dessa ämnen, gör också oron detsamma. PFAS representerar en stor grupp kemikalier som i vår moderna värld har blivit nästan omöjliga att undvika. De osynliga hoten som PFAS utgör både för miljön och människors hälsa kommer med en komplexitet som kräver ingående förståelse och medveten strategi för att hanteras. Men vad är egentligen PFAS, och hur påverkar det oss i Sverige?

Vad är pfas och var kommer det ifrån?

PFAS är en samlingsbeteckning för tusentals syntetiska kemikalier som skapats av människan. Dessa ämnen har unika vatten-, fett- och smutsavvisande egenskaper som gjort dem populära inom ett flertal industrier. De mest kända typerna av PFAS är PFOS (perfluoroktansulfonat) och PFOA (perfluoroktansyra). Dessa ämnen används i alltifrån brandskum till non-stick beläggningar på stekpannor, vilket har lett till deras omfattande spridning i vår omgivning.

En av de största utmaningarna med PFAS är deras beständighet. Ämnena bryts inte ner i naturen utan ackumuleras istället i miljön över tid, vilket har gett dem smeknamnet ”evighetskemikalier.” Denna beständighet innebär att de kan transporteras över långa avstånd genom luft och vatten, och påträffas ibland på platser där de aldrig använts eller tillverkats, som Arktis. Förekomsten av PFAS i fjärran miljöer visar på deras omfattande spridning och ger en fingervisning om de globala utmaningar dessa ämnen medför.

Hälso- och miljökonsekvenser av pfas

Även om små mängder PFAS i regel inte leder till omedelbara hälsoproblem, finns det långvariga effekter som är viktiga att notera. Forskning har visat att långvarig exponering för PFAS kan påverka allt från immunförsvaret till kolesterolnivåerna och födelsevikten hos nyfödda. Speciellt utsatta är foster, spädbarn och barn som kan få i sig PFAS via moderkakan eller modersmjölken.

PFAS har också potential att orsaka förändringar i leverenzymnivåer, hormonbalans, och immunförsvarets funktion. Vissa studier har dessutom funnit ett samband mellan exponering och ökad risk för cancerformer, sköldkörtelproblem och reproduktiva problem.

För naturens del utgör PFAS ett allvarligt hot mot vattentäkter och ekosystem. De ackumuleras i vattendrag och grundvatten, vilket resulterar i högre halter i dricksvatten. Detta är en särskilt kritisk fråga i områden där PFAS använts i industriella processer eller vid brandövningar. Därför är det av största vikt att kontinuerligt övervaka och analysera vattenkvalitet för att försäkra att de ligger inom säkra gränser.

Hur sverige hanterar pfas-problematiken

Sverige har börjat ta betydande steg för att begränsa PFAS genom nationell lagstiftning och riktlinjer. Den svenska regeringen är medveten om de risker som dessa kemikalier utgör, varför det finns ett ökat fokus på miljöövervakning och reglering för att minimera spridningen. Livsmedelsverket har beslutat om nya gränsvärden för PFAS i dricksvatten, som träder i kraft januari 2026. Genom dessa åtgärder avser myndigheterna att förbättra skyddet för både folkhälsa och miljö.

Trots dessa åtgärder fortsätter PFAS att vara utmanande att hantera, inte minst på grund av deras komplexa natur och det faktum att de fortfarande används i många produkter. Som privatperson kan man försöka minimera sin exponering genom att välja produkter utan PFAS, installera vattenfilter i hushåll som kan filtrera bort PFAS, och undvika vattenavstötande sprayer och material.

För att säkerställa att du inte är utsatt för PFAS, är det klokt att regelbundet testa ditt dricksvatten. Här kan AK Lab vara en tillförlitlig partner för detaljerade kemiska analyser som kan fastställa förekomsten av PFAS i din omgivning. Med professionell hjälp och medvetenhet kan vi bättre navigera utmaningarna i kampen mot dessa evighetskemikalier.